Hur bygger man nya bostäder med lägre klimatpåverkan utan att riva allt och börja om?

I den sista ombyggnadsetappen på Grönkullagatan på Drottninghög, byggt 1968, är återbruk centralt. Här kombinerar vi renovering, ombyggnad och nyproduktion med tydliga ställningstaganden för att använda mindre jungfruligt material och ta vara på det som redan finns.

- Återbruk handlar för oss inte om ett enskilt grepp, utan om flera medvetna val genom hela projektet, säger projektchef Björn Ravemark.

Erfarenheter som blivit arbetssätt

Arbetet med återbruk i etapp 4 bygger vidare på erfarenheter från tidigare etapper på Grönkullagatan och från det EU-finansierade ReCreate-projektet.

- Tankar, kunskap och erfarenheter från ReCreate har vi använt och vidareutvecklat i den här etappen. Det gör att vi nu vågar ta nästa steg när förutsättningarna finns, säger Björn Ravemark.

Därför valde vi att behålla stommen

Ett av de mest avgörande besluten i projektet är att behålla de befintliga stommarna till flerfamiljshuset på Grönkullagatan 39 C och D och bygga radhus i dem.

- Arkitektens förslag visade hur vi kunde behålla stommen och samtidigt gå från ett traditionellt flerbostadshus i tre våningar till radhus i två plan. Att återanvända stommen där den står är ännu mer klimatsmart än att demontera och flytta den, säger Björn Ravemark.

Betongen får flera nya liv

Återbruket i Grönkulla etapp 4 omfattar mer än stommen. Betong från både demontering och rivning tas till vara på flera sätt.

När den tredje våningen på 39 C/D demonteras tas de bärande betongelementen tillvara och återbrukas rakt över gatan. Den betong som inte kan återanvändas i sin ursprungliga form krossas och används som fyllnadsmaterial.

- De hela betongelementen från den demonterade tredje våningen får nytt liv som bottenplatta på Grönkullagatan 43, där vi bygger helt nya radhus. Genom att återbruka betongen lokalt minskar vi både behovet av nytt material och transporterna, säger Björn Ravemark.

I projektet återbrukas alltså både hela betongelement och krossad betong beroende på vad som är tekniskt och praktiskt möjligt.

Trästomme i nyproduktionen

De nya radhusen på Grönkullagatan 43 byggs med trästomme, som ett kompletterande klimatval till återbruket av betong.

- Där vi bygger nytt har vi valt trästomme för att minska klimatpåverkan ytterligare och skapa ett mer resurseffektivt byggande, berättar Björn Ravemark.

Ett beprövat grepp i ny kombination

Att behålla stommar och bygga om allt annat kallas i byggbranschen för att göra byggnaden ”stomren”.

- Det är ett ganska vanligt arbetssätt när stommarna är bra och värda att behålla. Helsingborgshem har gjort det tidigare, bland annat på Slottshöjden och Närlunda. Det som är nytt här är att vi bygger en ny bostadsform i gamla stommar, poängterar Björn Ravemark.

Fasadtegel - ambition med förbehåll

Alla material återbrukas inte utan vidare. När det gäller fasadtegel finns en ambition, men också tekniska begränsningar.

- Vår målsättning är att återbruka fasadtegel till ett miljö- och cykelhus. Samtidigt vet vi ännu inte hur mycket tegel som går att få loss utan att det skadas, eftersom håltegel med cementbruk kan vara svårt att separera, förklarar Björn Ravemark.

Medvetna val även när vi väljer bort

Återbruk handlar också om att prioritera rätt.

- Köksstommar återbrukar vi inte i det här projektet. De har inte den kvalitet som gör det rimligt att lägga tid och kostnader på återbruk, konstaterar Björn Ravemark.

Lägre klimatpåverkan

Genom att kombinera återbruk av stomme och betong med trästomme i nyproduktionen används mindre jungfruligt material än vid ett helt nytt bygge.

- Klimatpåverkan blir lägre när vi bygger så här, men exakt hur mycket kommer vi att sammanställa och återkomma med när projektet är klart. Det är viktigt för oss att vara transparenta, säger Björn Ravemark.

Om projektchefen själv får välja ett moment som bäst sammanfattar hållbarhetsarbetet i detta projekt är svaret tydligt.

- Att vi återanvänder stommen på plats och går från traditionella lägenheter till radhus är det tydligaste exemplet. Det skapar variation i bostadsutbudet, men med mindre klimatpåverkan än om vi hade börjat om från början, avslutar Björn Ravemark.

Ta reda på mer om bostäderna och anmäl intresse

Husen längst ner i bilderna, bredvid det u-formade trygghetsboendet, är Grönkullagatan etapp 4. Bilden till höger är en 3D-visualisering.