Hållbarhet
- Vårt miljöarbete
- Avfall
- Projekt Återbruk
- Social hållbarhet
- Ekonomisk hållbarhet
- Attraktiva Stadsdelar
- Energideklaration
Vårt miljöarbete
Helsingborgshem kan bidra till miljöförbättringar på flera sätt. Vi strävar efter att minska miljöpåverkan när vi bygger och i drift och underhåll. Vi försöker även skapa förutsättningar för våra hyresgäster att agera miljösmart. Vi vill också föregå med gott exempel genom att använda fossilfria bränslen till våra egna fordon och arbetsmaskiner.
Hyresgästens miljöpåverkan beror främst på hur man reser, vad man äter och hur mycket man shoppar. Energianvändningen i boendet påverkar också. Helsingborgshem försöker möjliggöra för hyresgästerna att förbättra sin miljöpåverkan på olika sätt.
Som fastighetsvärd kan Helsingborgshem påverka boendets miljöpåverkan genom att vårda och utveckla byggnaderna så att det behövs mindre material och energi. Vi kan också informera våra hyresgäster om hur man använder vatten och ventilation effektivt. Att bo på mindre yta är generellt sätt miljösmart då det går åt mindre mängder byggmaterial, inredning och energi än om man bor på större yta. Bor man i något av våra konceptboenden med kollektiva ytor, till exempel SällBo, så kan man minska mängden yta och prylar ännu mer.
För att minska miljöpåverkan från sina inköp är det bäst att inte köpa mat, prylar och kläder i onödan. Välj second hand och köp saker som håller länge. Det är viktigt att vårda saker och sedan skänka eller sälja vidare om det inte används. När det till slut behöver slängas är det bäst att återvinna så mycket om möjligt genom att sopsortera. Så här sorterar du ditt avfall.
Helsingborgshem arbetar med att optimera soprummen och informera hyresgäster om sopsortering samt samarbetar med Nordvästra Skånes renhållnings AB, (nsr.se). Därför är avfall avfall ett viktigt fokusområde.
Våra satsningar på ökad trygghet i utomhusmiljön hoppas vi också leder till att man känner sig trygg att ta bussen, cykla eller gå. För de hyresgäster som har elbil har vi skapat möjlighet för laddning på olika håll i våra bostadsområden.
Att bygga klimatsmart till en rimlig kostnad kan vara en utmaning. För att kunna driva utvecklingen framåt och bygga med lägre klimatpåverkan behöver vi vara aktiva beställare och kravställare. Vi har därför tagit fram och testat ett nytt sätt att ställa krav där man får en fördel när man lämnar anbud om man har ett förslag som innebär låg klimatpåverkan. På detta sätt fick vi nära hälften så stort klimatavtryck jämfört med branschmedel när Kungsörnen och Knoppen byggdes på Högasten. Man kan till exempel minska klimatpåverkan från byggprojekt genom att minska mängden material, använda återbrukat material eller material med lägre klimatpåverkan i tillverkningen. Att bara använda de mest klimatpåverkande produktvarianterna av betong där det verkligen behövs är också viktigt.
Utsläppen som kommer från vår energianvändning är Helsingborgshems största utsläppspost och kommer främst från förbränning av plast i Öresundskrafts fjärrvärmeproduktion. Vi kan försöka bidra till minskade växthusgasutsläpp genom att använda mindre energi men vi har inte rådighet över kraftvärmeverkets förbränningsvolymer av avfall. Du kan se i våra årsredovisningar hur mycket energi och utsläpp vårt fastighetsbestånd haft de senaste åren.
När vi bygger nytt och bygger om arbetar vi aktivt med att få in förnyelsebara energikällor, främst genom att installera solcellspaneler. Vi vill öka produktionen av förnybar el och vår ambition är att 10% av fastighetselen ska komma från egen producerad solel.
Att hushålla och återvinna med material är viktigt för att minska både klimatpåverkan och vår konsumtion av naturresurser. Inte minst när det gäller byggmaterial där betong och stål i byggnadernas stomme traditionellt är värstingar i sammanhanget. Det bästa är om vi kan låta byggnaderna stå kvar och i stället fortsätta underhålla och renovera dem men ibland behöver vi ta större grepp. När vi byggde om på Närlunda lät vi stommen stå kvar och byggde nytt runtom det. Och när vi hade behov av att skapa mer variation i stadsdelen Drottninghög och därmed behövde riva för att ge plats till nytt, så passade vi på att testa återbruk av klimattunga byggmaterial som betong, tegel och stål. Ta reda på mer om projekt återbruk.
Att bygga klimatsmart till en rimlig kostnad kan vara en utmaning. För att kunna driva utvecklingen framåt och bygga med lägre klimatpåverkan behöver vi vara aktiva beställare och kravställare. Vi har därför tagit fram och testat ett nytt sätt att ställa krav där man får en fördel när man lämnar anbud om man har ett förslag som innebär låg klimatpåverkan. På detta sätt fick vi nära hälften så stort klimatavtryck jämfört med branschmedel när Kungsörnen och Knoppen byggdes på Högasten. Man kan till exempel minska klimatpåverkan från byggprojekt genom att minska mängden material, använda återbrukat material eller material med lägre klimatpåverkan i tillverkningen. Att bara använda de mest klimatpåverkande produktvarianterna av betong där det verkligen behövs är också viktigt.
Se filmen om vårt klimatsmartare bygge på Högasten
Vi ställer krav om fossilfri drivmedelsanvändning i utförande av våra uppdrag i relation till vad som bedöms möjligt och rimligt i respektive upphandling. Det bidrar till att minska de lokala utsläppen av växthusgaser i Helsingborg och ge incitament till utveckling av våra leverantörers fordonsflotta.
Både byggmaterial, inredningsprodukter, färger och städkemikalier kan innehålla ämnen med risker för miljön eller människors hälsa. Vi ställer kemikaliekrav i avtal med entreprenörer och leverantörer och har även en kontinuerlig översyn av de kemiska produkter som används i vår dagliga drift och service. Det innebär att vi succesivt byter ut kemiska produkter mot mer miljövänliga alternativ.
Energi- och materialanvändning till våra byggnader orsakar både klimatpåverkan och uttag av naturresurser. I såväl bygg- och renoveringsprojekt som i det dagliga underhållet används material och kemiska produkter som vi behöver vara noggranna med vad de innehåller. Helsingborgshem följer upp miljöpåverkan från byggprojekt och drift och testar olika åtgärder för att förbättra det. Exempelvis solcellsinstallationer, byggmaterialåterbruk och klimatkrav på byggandet.
Vi vill leva som vi lär och ta ansvar för klimatpåverkan i vårt dagliga arbete även om det utgör en mycket liten andel av totalen. Det innebär bland annat att vi har en fordonspool med elcyklar och elbilar för tjänsteresor samt biogasbilar och eldrivna servicefordon till vår områdespersonal. Dieselfordon har vi beslutat att tanka med biodiesel (HVO).
Avfall
I takt med att vi alla, inklusive våra hyresgäster beställer hem mer varor ökar både mängden avfall och kostnaderna för att hantera avfallet. Dessutom är en hel del avfall felsorterat och behöver förbrännas i stället för att återvinnas, vilket är sämre för miljön. Nedskräpning och felsorterat avfall leder också till ofräscha avfallsrum för våra hyresgäster och sämre arbetsmiljö för våra kvartersansvariga.
Med ett hållbarhetsperspektiv som innefattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter tar Helsingborgshem nu krafttag för att komma till rätta med problemet.
Restavfallet är det sämsta för miljön, eftersom det förbränns i stället för att återvinnas. Omkring två tredjedelar av det som slängs i restavfallet är felsorterat. Därför är rätt sortering viktig för att öka återvinningen.
Sedan flera år tillbaka har kostnaderna för att hantera avfallet ökat med cirka 2 miljoner kronor per år. För 2022 landande Helsingborgshems totala avfallskostnad på omkring 27 miljoner kronor, varav kostnaderna för restavfall stod för cirka 15 miljoner kronor. Det är alltså betydligt dyrare att kasta skräp i restavfall än att sortera avfallet där det hör hemma.
När kärlen för plast- och pappersförpackningar blir överfulla slängs mer i restavfall, i fel kärl eller på golvet. Det leder i många fall till ofräscha och stökiga avfallsrum för våra hyresgäster.
Felsorterat avfall leder också till sämre arbetsmiljö för våra kvartersansvariga som behöver lägga orimligt mycket arbetstid på att städa, plocka upp och sortera skräp samt lyfta tunga grovsopor som ställts på fel plats.
Detta gör Helsingborgshem för att minska avfallskostnaderna och öka återvinningen
- Byter ut och anpassar kärl efter mängden avfall
- Tömmer kärlen när det behövs i stället för att tömma enligt ett fast schema
- Fräschar upp avfallsrummen så att det ska kännas bra att vara där en stund för att sortera
- Information och samtal med hyresgäster för att visa och berätta att det verkligen gör stor skillnad att sortera rätt
- Avfallsutbildning för kvartersansvariga
- Testar digital nivåmätning: I samarbete med NSR och Bintel testar Helsingborgshem att digitalisera miljörummen. Som ett första steg förser vi kärlen i ett miljörum på varje område med nivåmätande sensorer. Syftet är att mäta mängden avfall för att byta ut kärlen till rätt storlek och på så sätt minska mängden restavfall
Projekt Återbruk
Går det att återbruka gamla byggdelar? Faktum är att ingen riktigt vet det. Att ta tillvara på inredning som till exempel innerdörrar, blandare och element är ju inte så svårt. Är sakerna i bra skick, fungerar och någon vill ha dem är det en enkel sak att skruva ner och ge en ny plats. Men själva byggmaterialen i en fastighet? Går det att återanvända betong, stål och tegel? Material som har mycket stor klimatpåverkan när de nyproduceras.
Återbruksrivning på Drottninghög
I januari 2020 började vi riva tre flerfamiljshus på Grönkullagatan på Drottninghög för att ge plats åt det nya Stadskvarteret. I samband med rivningen kartlägger vi processen för återbruk av olika byggmaterial samtidigt som vi söker svar på frågor som:
- Vad skiljer en återbruksrivning från en traditionell rivning?
- Har materialet rätt dimensioner och hållfasthet för att kunna användas på nytt?
- Klarar materialet dagens krav på kemikalieinnehåll?
- Var ska materialet förvaras i väntan på ny användning?
- Hur löser man behovet av garantier för återbrukat material?
- Hur kan vi ställa krav i upphandlingar som leder till ett ökat återbruk framöver?
Helsingborgshem vill bidra till minskad klimatpåverkan, bättre resursanvändning och minskade avfallsvolymer i branschen. Vi vill testa och lära oss mer inom cirkulärt byggande för att kunna återbruka i större skala framtiden.
Vad återbrukar vi från Grönkullagatan?
Vi återbrukar en av tegelfasaderna från Grönkullagatan. Att återbruka tegel sten för sten har utförts tidigare med mer eller mindre bra resultat, beroende på kvalitet på sten och fog. Vi vill utvärdera en ny metod, att återbruka teglet i block. Vi har sågat ner teglet i sektioner om ca 0,25 kvadratmeter och fått positiva resultat från hållbarhets- och beständighetstest. Teglet kommer att muras upp på en av Stadskvarterets nya fasader. Det blir en fin mönstermurning så att alla förbipasserande kan se skillnad på det nya och gamla teglet.
Vi demonterade även betongeIement på Grönkullagatan. Betongelementen ska testas och återbrukas inom ramen för EU-projektet ReCreate. ReCreate har som mål att ta reda på hur använda betongelement kan återbrukas i nya byggnader på ett ekonomiskt lönsamt sätt.
I projektet deltar universitet och regionala kluster i fyra länder: Finland, Sverige, Nederländerna och Tyskland. Under en fyraårsperiod, med start i maj 2021, kommer alla nationella kluster att genomföra egna pilotprojekt där de demonterar prefabricerade betongelement och återbrukar dem i nya byggnader. Projektet har beviljats 12,5 miljoner euro från Horisont 2020; EU:s ramprogram för forskning och innovation. I Sverige består klustret av KTH (Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm), Helsingborgshem och Strängbetong. Fler aktörer är delaktiga i projektet genom att de upphandlas av Helsingborgshem; exempelvis för uppförande av pilotprojekt.
Betongelement monteras ner från rivningshus på Grönkullagatan på Drottninghög.
ReCreate utvecklar övergången till cirkulärt byggande genom att undersöka de systemförändringar som behövs i hela processen, från rivning till design av ny byggnad. Projektet studerar hur betongelement kan återanvändas som byggdelar igen i stället för den vanligaste lösningen att krossa betongen och använda den som fyllnadsmassor.
Den svenska projektpiloten kommer vi bygga på Drottninghög. Det blir en mindre byggnad där vi under H22 City Expo berättar om ReCreate, betongens återbruk samt designidéer för hur nya boenden kan byggas med återbrukade betongelement framöver. Byggnaden består av demonterade betongelement från både Drottninghög och andra rivningar i Helsingborg. Vi ger också sekundära betongelement från fabriksproduktion en andra chans. Byggnaden består även av andra återbrukade betongdelar såsom fönster och dörrar. Vi bygger demonterbart och vi kommer efter H22 City Expo testa att sprida vidare byggdelarna för fortsatt återbruk. Men först vill vi under H22 sprida kunskap och inspirera fastighets- och byggbranschen till fortsatt utveckling inom återbruk.
Ta reda på mer om ReCreate! Betongelement monteras ner från rivningshus på Grönkullagatan på Drottninghög.
EU-emblem This project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 958200.
Trappräcken från trapphusen blir växtstöd på fasaden till det nya parkeringshuset Drottningen. Vi blästrar och galvar trappräckena innan de monteras på fasaden. Här sätter vi också upp fågelholkar som elever från klass 4 på Drottninghögskolan tillverkat tillsammans med sin slöjdlärare. På växtstöden kommer klättervildvin, med vackra årstidsskiftningar, att växa. Sammantaget blir detta ett vackert och intresseväckande inslag i gatubilden.
Ett fåtal diskbänkar i rostfritt stål och i gott skick återanvänds i Stadskvarterets gemensamhetslokal. För att fler diskbänkar skulle kunna återanvändas hade vi behövt anpassa de nya lägenhetsköken efter dessa redan vid ritbordet. En lärdom att ta med sig inför framtida projekt.
Vi hoppas att erfarenheterna från rivningen av husen på Grönkullagatan ger kunskap och insikter som både vi själva och bygg- och fastighetsbranschen i stort har nytta av. Det vore kul om andra aktörer inspireras och också börjar testa sig fram så att det blir ett större driv i denna fråga.
Social hållbarhet
En av våra viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för levande stadsdelar och att främja gemenskap och trygghet i de bostadsområden där vi verkar. Vi arbetar brett med en mängd olika insatser för att skapa ett attraktivt Helsingborg.
Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla våra stadsdelar på olika sätt för att öka attraktiviteten. Begreppet attraktivitet är ett samlingsbegrepp som inte ska förväxlas med exklusivt eller dyrt – istället skapar vi värde genom att varje område och stadsdel utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det gör det inte bara trevligt för de som bor där, det är dessutom en nödvändighet för vårt och hela stadens framtida välstånd. Ta reda på hur vi skapar attraktiva stadsdelar här.
Resultaten av arbetet kan vara att variationen av bostäder ökar, tryggheten och trivseln förbättras, att det blir enklare att röra sig genom och mellan områdena eller att intressanta mötesplatser skapas som stärker den sociala gemenskapen.
För social hållbarhet arbetar vi med sociala förhållanden – till exempel genom vårt bosociala arbete med olika insatser för ökad trivsel och trygghet och hur vi planerar och bygger i Helsingborg. Vi samarbetar också med staden i det bostadssociala programmet där vi bidrar med lägenheter till människor som av olika skäl behöver stöd med sitt boende. Olovlig andrahandsuthyrning arbetar vi systematiskt för att få bukt med.
När det gäller trygghetsskapande åtgärder har vi till exempel Trygghetsjouren, Våga-bry-dig initiativet och trygghetscertifiering i våra bostadsområden. Ett annat exempel är sällskapsboendet SällBo där människor med olika bakgrund och åldrar bor tillsammans och delar gemensamma ytor. Vi samarbetar också med Helsingborgs stad och andra aktörer för att främja sysselsättning och arbete, hälsa och bidra till en meningsfull fritid för barn och unga bland annat genom sponsring.
En annan del i vårt arbete för social hållbarhet handlar om att motverka korruption och genom att skapa ett hållbart arbetsliv för våra medarbetare.
Ekonomisk hållbarhet
På Helsingborgshem ser vi fastigheter som långsiktiga investeringar. Vi har ett ansvar att säkerställa goda boendemiljöer för både dagens och morgondagens helsingborgare. Att arbeta med ekonomisk hållbarhet handlar om att skapa hållbara och attraktiva bostäder och stadsdelar nu och i framtiden.
Genom god och ansvarsfull fastighetsförvaltning i kombination med en stabil ekonomisk utveckling i företaget skapar vi förutsättning för hållbara och attraktiva bostäder under många år. Några konkreta exempel på detta är vårt omfattande underhållsarbete för att hålla lägenheter och fastigheter i gott skick och vår nyproduktion där vi strävar efter en variation av bostäder som möter människors skiftande behov och önskemål.
Helsingborgshem jobbar för att vara ekonomiskt hållbara genom marknadsanalyser, vilka åtgärder vi väljer att göra – till exempel när det gäller renoveringar och nybyggnation, men även genom en låg belåningsgrad och ett tydligt finansreglemente.
Attraktiva stadsdelar
Som ett led i arbetet med Helsingborgs vision om att göra staden till en attraktiv plats för en mångfald av människor att leva och bo i arbetar vi på Helsingborgshem kontinuerligt med att utveckla våra stadsdelar på olika sätt för att öka attraktiviteten.
Begreppet attraktivitet är ett samlingsbegrepp som inte ska förväxlas med exklusivt eller dyrt – istället skapar vi värde genom att varje område och stadsdel utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det gör det inte bara trevligt för de som bor där, det är dessutom en nödvändighet för vårt och hela stadens framtida välstånd.
Metoden
Under flera år har vi samarbetat med Campus Helsingborg och Ola Thufvesson för att koppla vår praktiska vardag till teori och forskning inom dessa områden. Samarbetet har resulterat i en arbetsmodell som påverkar våra beslut, processer och det dagliga arbetet.
Metoden visar 17 kriterier som på olika sätt bidrar till en stadsdels attraktivitet.
Praktiskt genomförande
Metoden får liv genom en hela tiden pågående lärandeprocess inom hela företaget där teori och praktik växelverkar. Kunskapen omsätter vi sedan ute i bostadsområdena – det kan handla om större insatser men också om små justeringar som kan ge stora effekter. I handboken Att skapa attraktiva stadsdelar kan du läsa mer varför vi arbetar med attraktiva stadsdelar och hur de olika kriterierna tar sig uttryck i staden.
Hjälp oss att göra Helsingborgs stadsdelar ännu bättre, dela med dig av dina idéer eller berätta för oss vad som gör dig stolt över att bo här!
Energideklaration
En energideklaration visar bland annat hur mycket en fastighet förbrukar och är uppdelat i sju energiklasser, från A till G. Energiklass A står för en mycket låg energianvändning och G för en hög.
Alla fastigheter måste ha en energideklaration. Nybyggnationer som uppfyller kraven som ställs får klass C eller bättre. Vart tionde år ska energideklarationen förnyas av en certifierad expert.
Vill du veta mer om hur energideklarationen ser ut hos dig, kan du göra en sökning på Boverkets sida, (Boverket.se).
